Frågor och svar om ljudisolering
Svar på ett antal vanliga frågor om ljudisolering, som innesäljare och teknisk support möter från arkitekter och byggare.
De anvisningar som lämnas nedan är förenklingar, vilket de som använder dem måste vara informerade om. I händelse av en juridisk prövning gäller i första hand standarderna, men det kan inte helt uteslutas, att andra tolkningar kan komma att övervägas. Ovan lämnade svar baseras på de kunskaper som undertecknad har förvärvat under utvecklingsarbetet med SS 25267 och SS 25268 i SIS tekniska kommitté TK 197.
De anvisningar som lämnas nedan är förenklingar, vilket de som använder dem måste vara informerade om. I händelse av en juridisk prövning gäller i första hand standarderna, men det kan inte helt uteslutas, att andra tolkningar kan komma att övervägas. Ovan lämnade svar baseras på de kunskaper som undertecknad har förvärvat under utvecklingsarbetet med SS 25267 och SS 25268 i SIS tekniska kommitté TK 197.
Del A. Allmänna frågor
1. Vilken dörr skall jag ha i ljudklass C resp. ljudklass B, enligt SS 25267 (bostäder)?Del B. Några frågor och svar från SIS Tk 197 (www.sis.se, sök på SS 25267, välj Standardprojekt, Frågor och Svar FAQ):
1. Vilken dörr skall jag ha i ljudklass C resp. ljudklass B, enligt SS 25267 (bostäder)?
Standarden anger särskilda krav från loftgång och trapphus/korridor eller gemensam balkong/altan/ terrass till bostad, för vägg med dörr:
Standarden anger särskilda krav från loftgång och trapphus/korridor eller gemensam balkong/altan/ terrass till bostad, för vägg med dörr:
- Kravet R’w ≥ 45 dB gäller normalt (dvs. i de flesta fall), med dörr i klass R’w 40 dB. (Med ”≥” menas större än eller lika med)
- Kravet R’w ≥ 40 dB, dvs. dörr klass R’w 35 dB, gäller i äldrebostäder ut mot korridorer som bara används av personal och andra boende, samt till en med dörr avskiljbar hall inom bostad. Enligt rättelsebladet T1:2009 från SIS godtas kravet R’w ≥ 40 dB (dvs. dörr klass R’w 35 dB) mot ”vanliga” trapphus då man har en utökad mängd ljudabsorbenter som ger kortare efterklangstid i trapphuset, enligt ljudklass A (tabell A5). Kravet vid mätning sänks då med 5dB. Det här undantaget har funnits i ljudklass B tidigare, nu även i ljudklass C.
- Kravet R’w ≥ 50 dB, dvs. dörr klass R’w 45 dB, gäller mot utrymme för sömn, vila och daglig samvaro i direkt anslutning till bostadsdörr, där dörrens ljudisolering väsentligt påverkar möjligheten till avskildhet, exempelvis i entréplan, vid postfack eller hiss, mot loftgång nära trapphus/hiss, eller i andra utrymmen där det förekommer betydande persontrafik utanför bostadsdörren.
I ljudklass B gäller 5 dB hårdare krav.
För att kunna välja dörr med klass R’w 5 dB lägre än kravet på ljudisolering behöver väggen vara minst 5-10 dB bättre än kravet, eller lika om både vägg och dörr uppfyller kravet. Se lathunden nedan. Referensarean är alltid 10 kvadratmeter när kraven gäller tamburdörr till bostad.
För att kunna välja dörr med klass R’w 5 dB lägre än kravet på ljudisolering behöver väggen vara minst 5-10 dB bättre än kravet, eller lika om både vägg och dörr uppfyller kravet. Se lathunden nedan. Referensarean är alltid 10 kvadratmeter när kraven gäller tamburdörr till bostad.
| Sammanfattningsvis | Dörr |
| Normalfall, öppen plan, klass C: | Klass R’w 40 dB (eller 35 dB +extra abs.) |
| Mot avskiljbar hall, ljudklass C: | Klass R’w 35 dB |
| Mot boningsrum från ”störande utrymme”, C: | Klass R’w 45 dB |
| Vägg: | Minst 5 dB över dörrkravet (se lathunden) |
| Inom lägenhet (tysta rummet): | Klass R’w 25 dB, vägg 40 dB inkl luftdon |
| Ljudklass B: | Som ljudklass C + 5 dB |
2. Vilken dörr skall jag ha i ljudklass C resp. ljudklass B, enligt SS 25268 (lokaler)?
Dörrklasserna mot korridor varierar mellan: Klass R’w 25 – 35 dB. Referensarean är alltid minst 10 kvadratmeter när kraven gäller till lokal. Är arean större gäller den verkliga arean. Se lathunden.
Dörrklasserna mot korridor varierar mellan: Klass R’w 25 – 35 dB. Referensarean är alltid minst 10 kvadratmeter när kraven gäller till lokal. Är arean större gäller den verkliga arean. Se lathunden.
Vanligaste ljudkraven med dörr mot korridor*
| Vård: | |
| R’w ≥ 40 dB till rum, höga krav på sekretess: | Klass R’w 35-40 dB†, vägg 44 dB |
| R’w ≥ 35 dB till rum, måttliga sekretesskrav: | Klass R’w 30 dB‡, vägg 40 dB |
| R’w ≥ 30 dB till patientrum, kontor, vilrum: | Klass R’w 25 dB§, vägg 35-40 dB |
| Skola: | |
| R’w ≥ 48-44 dB till aula, utrymme för dans, musik mm: | Specialfall, se standarden |
| R’w ≥ 40 dB till klassrum: | Klass R’w 35 dB, vägg 44 dB |
| Kontor: | |
| R’w ≥ 30 dB till cellkontor: | Klass R’w 25 dB, vägg 35 dB |
| Hotell: | |
| R’w ≥ 40 dB till gästrum: | Klass R’w 35 dB, vägg 44 dB |
Till rum med krav på sekretess eller avskildhet i skola, kontor eller hotell, se motsv. för vårdlokaler
* korridor defineras i SS 25268 3.10 som ett utrymme där människor vistas tillfälligt, och i 5.4.2 anges att sekretesskrav förutsätter att personer endast uppehåller sig i aktuell skiljekonstruktion vid passage. I de fall personer kan uppehålla sig utanför och avlyssna samtal, bör man välja en högre klass på dörr och vägg om det är väsentligt att även högljudda samtal inte skall kunna uppfattas utanför dörren, t.ex rum för samtal. Fråga verksamheten. Överväg tandemdörr eller en dörrsluss i utsatta lägen, t.ex. rektorsexpedition mot elevhall. † Vid glasparti behövs dörr klass R’w 40 dB och glas i samma ljudklass (pga. att man får större area). ‡ Dörrklassen kan vid måttlig sekretess väljas även vid glasparti som ger uppsikt om utrymmet utanför. § Vid glasparti behöver glaspartiet hålla klass R’w 30 dB, exempelvis dörr klass R’w 30 dB och 8 mm härdat glas.
* korridor defineras i SS 25268 3.10 som ett utrymme där människor vistas tillfälligt, och i 5.4.2 anges att sekretesskrav förutsätter att personer endast uppehåller sig i aktuell skiljekonstruktion vid passage. I de fall personer kan uppehålla sig utanför och avlyssna samtal, bör man välja en högre klass på dörr och vägg om det är väsentligt att även högljudda samtal inte skall kunna uppfattas utanför dörren, t.ex rum för samtal. Fråga verksamheten. Överväg tandemdörr eller en dörrsluss i utsatta lägen, t.ex. rektorsexpedition mot elevhall. † Vid glasparti behövs dörr klass R’w 40 dB och glas i samma ljudklass (pga. att man får större area). ‡ Dörrklassen kan vid måttlig sekretess väljas även vid glasparti som ger uppsikt om utrymmet utanför. § Vid glasparti behöver glaspartiet hålla klass R’w 30 dB, exempelvis dörr klass R’w 30 dB och 8 mm härdat glas.
3. Hur mycket är 25, 30, 35, 40, 45 dB isolering i dörren, vad hör man genom den?
Svaret beror på flera faktorer; hur höga ljudnivåer man har inne i rummet med dörr, hur mycket bakgrundsljud man har där man lyssnar, hur nära dörren man kan stå och lyssna och hur mycket ljud som läcker ut via andra vägar än genom dörren. Mycket förenklat kan man förvänta sig följande samband för ett rum med bra väggar och dörr i klass R’w:
- 25 dB: Samtal vid normal nivå hörs och kan förstås utanför rummet
- 30 dB: Samtal vid normal nivå hörs svagt, men kan avlyssnas utanför rummet
- 35 dB: Samtal vid normal nivå kan inte förstås utanför rummet, men vid förhöjd nivå hörs samtalen svagt och kan till viss del avlyssnas utanför rummet
- 40 dB: Samtal kan inte avlyssnas, men höga rop och skrik hörs svagt
- 45 dB: Samtal kan inte avlyssnas, rop och skrik hörs inte
- Är det tyst och kan någon stå och lyssna utanför (obehörigt), så bör dörren ha minst en klass bättre ljudisolering, helst två klasser
Svaret beror på flera faktorer; hur höga ljudnivåer man har inne i rummet med dörr, hur mycket bakgrundsljud man har där man lyssnar, hur nära dörren man kan stå och lyssna och hur mycket ljud som läcker ut via andra vägar än genom dörren. Mycket förenklat kan man förvänta sig följande samband för ett rum med bra väggar och dörr i klass R’w:
- 25 dB: Samtal vid normal nivå hörs och kan förstås utanför rummet
- 30 dB: Samtal vid normal nivå hörs svagt, men kan avlyssnas utanför rummet
- 35 dB: Samtal vid normal nivå kan inte förstås utanför rummet, men vid förhöjd nivå hörs samtalen svagt och kan till viss del avlyssnas utanför rummet
- 40 dB: Samtal kan inte avlyssnas, men höga rop och skrik hörs svagt
- 45 dB: Samtal kan inte avlyssnas, rop och skrik hörs inte
- Är det tyst och kan någon stå och lyssna utanför (obehörigt), så bör dörren ha minst en klass bättre ljudisolering, helst två klasser
4. Skylten visar ”Ljudklass 30 dB” på en äldre befintlig tamburdörr. Vilken klass R’w dB skall jag ha på en ersättningsdörr ?
Enligt SS 25267 bilaga A kan följande översättning göras:
- ”Ljudklass 25 dB motsvaras av dörr i klass R’w 25 dB (0 dB skillnad)
- ”Ljudklass 30 dB motsvaras av dörr i klass R’w 35 dB (5 dB skillnad)
- ”Ljudklass 35 dB motsvaras av dörr i klass R’w 40 dB (5 dB skillnad)
- Skyltar med ”Ljudklass” baserades på SS 81 73 06, upphävd 1998
- Undvik ordet ljudklass om dörrar, säg hellre ”klass R-prim-dubbel-w ” eller ”Rw-klass”
Enligt SS 25267 bilaga A kan följande översättning göras:
- ”Ljudklass 25 dB motsvaras av dörr i klass R’w 25 dB (0 dB skillnad)
- ”Ljudklass 30 dB motsvaras av dörr i klass R’w 35 dB (5 dB skillnad)
- ”Ljudklass 35 dB motsvaras av dörr i klass R’w 40 dB (5 dB skillnad)
- Skyltar med ”Ljudklass” baserades på SS 81 73 06, upphävd 1998
- Undvik ordet ljudklass om dörrar, säg hellre ”klass R-prim-dubbel-w ” eller ”Rw-klass”
5. Kravet är R’w,10m2 ≥ 35, 40 eller 45 dB på vägg med dörr. Vilken väggisolering och vilken dörrisolering skall jag då välja?
- Välj dörr i Klass R’w närmast under kravet och vägg minst 4 dB bättre än kravet.
- Eller välj dörr och vägg som var för sig uppfyller kravet.
- Notera också att stora pardörrar, eller två dörrar till ett rum, ger en större dörrarea och att dörren då ofta behöver väljas med en högre klass R’w.
- Välj dörr i Klass R’w närmast under kravet och vägg minst 4 dB bättre än kravet.
- Eller välj dörr och vägg som var för sig uppfyller kravet.
- Notera också att stora pardörrar, eller två dörrar till ett rum, ger en större dörrarea och att dörren då ofta behöver väljas med en högre klass R’w.
Se lathunden nedan. Där finns även exempel på väggar som fungerar ihop med dörren.
6. Monteringsanvisningarna, vad händer om man inte följer dem strikt?
Monteringen påverkar hur lufttätt det blir mellan karm och vägg, respektive mellan karm och dörrblad. Luftläckage genom springor sänker ljudisoleringen markant, särskilt för dörrar i de högre klasserna. Även knappt synliga springor märks. Man bör avsyna tätheten efter montering, för att säkerställa såväl ljudisolering som brandskydd, t.ex. med pappersprovet (att dra ut en A4 som klämts i tillstängt dörrblad, från öppningssidan, skall gå lite trögt)
Monteringen påverkar hur lufttätt det blir mellan karm och vägg, respektive mellan karm och dörrblad. Luftläckage genom springor sänker ljudisoleringen markant, särskilt för dörrar i de högre klasserna. Även knappt synliga springor märks. Man bör avsyna tätheten efter montering, för att säkerställa såväl ljudisolering som brandskydd, t.ex. med pappersprovet (att dra ut en A4 som klämts i tillstängt dörrblad, från öppningssidan, skall gå lite trögt)
7. Kan man klara ett 5 dB högre krav med ett omsorgsfullt montage?
Den som läser standarden noggrant och räknar lite kan komma fram till en teoretiskt korrekt slutsats, men som praktiska erfarenheter visar inte fungera i verkligheten. Tankegången är följande: för klassning kräver man 3 dB högre ljudisolering vid laboratorieprovet än det skyltade klassningsvärdet, dvs med Rw ≥ 38 dB för dörr i lab får man klassen R’w 35 dB. Monterar man dörren perfekt skulle man kunna nå 38 dB även i byggnad. Lägger man sedan till 7 dB för uppräkning av 2 m2 dörr i 10 m2 idealt isolerande vägg så skulle man kunna mäta 38+7=45 dB, dvs kravet 45 dB för vägg och dörr skulle kunna uppnås med en 35 dB dörr. Men, montaget blir sällan så perfekt, väggen är sällan idealt ljudisolerande (dvs den läcker också lite ljud, om än svagt). Dessutom är inte mätmetoderna exakta. Risken är för stor att man får underkänt. Rådet är att välja en dörr 4-5 dB under kravet, och vägg som är 4-5 dB över kravet.
Den som läser standarden noggrant och räknar lite kan komma fram till en teoretiskt korrekt slutsats, men som praktiska erfarenheter visar inte fungera i verkligheten. Tankegången är följande: för klassning kräver man 3 dB högre ljudisolering vid laboratorieprovet än det skyltade klassningsvärdet, dvs med Rw ≥ 38 dB för dörr i lab får man klassen R’w 35 dB. Monterar man dörren perfekt skulle man kunna nå 38 dB även i byggnad. Lägger man sedan till 7 dB för uppräkning av 2 m2 dörr i 10 m2 idealt isolerande vägg så skulle man kunna mäta 38+7=45 dB, dvs kravet 45 dB för vägg och dörr skulle kunna uppnås med en 35 dB dörr. Men, montaget blir sällan så perfekt, väggen är sällan idealt ljudisolerande (dvs den läcker också lite ljud, om än svagt). Dessutom är inte mätmetoderna exakta. Risken är för stor att man får underkänt. Rådet är att välja en dörr 4-5 dB under kravet, och vägg som är 4-5 dB över kravet.
8. Stora glaspartier, hur skall man klassa dem utifrån tillverkarens mätprotokoll?
Det mest naturliga är att ni mäter på era glaspartier och väger samman ljudisoleringen med den dörr ni avser leverera. Formler och diagram finns i SS 25267 bilaga D, se även punkt 9. Går man på tillverkarnas listor beror svaret till del på om och hur de har mätt sina glas. Har de säkerhetsmarginal på sina deklarerade värden? Är de mätta i betongram, normstorlek 13Mx15M eller 12Mx14M, och de skall appliceras i träkarm i det aktuella fallet, bör man välja glas med någon dB högre värde än kravet. Äldre mätningar är ofta utförda i träkarm, och då bör dessa värden vara direkt tillämpliga. Vid höga frekvenser ger träkarmen flanktransmission och det hjälper inte att öka glastyngden (delad karm är en lösning). Formen spelar in, smala glaspartier i träkarm ger någon dB högre ljudisolering än de kvadratiska. Glaspartier som är väsentligt större ger upp till 3 dB sämre R’w värde. Det måste som vanligt vara helt lufttätt mellan karm och vägg samt mellan glas och karm. Normala tätband eller tätmassor bör användas, ej endast klämning med glasningslist. Indata för glaskassetter finns i SS-EN 12354-1 och i SS-EN 14351. I tveksamma fall, räkna i tersband (= be en akustiker om hjälp)
Det mest naturliga är att ni mäter på era glaspartier och väger samman ljudisoleringen med den dörr ni avser leverera. Formler och diagram finns i SS 25267 bilaga D, se även punkt 9. Går man på tillverkarnas listor beror svaret till del på om och hur de har mätt sina glas. Har de säkerhetsmarginal på sina deklarerade värden? Är de mätta i betongram, normstorlek 13Mx15M eller 12Mx14M, och de skall appliceras i träkarm i det aktuella fallet, bör man välja glas med någon dB högre värde än kravet. Äldre mätningar är ofta utförda i träkarm, och då bör dessa värden vara direkt tillämpliga. Vid höga frekvenser ger träkarmen flanktransmission och det hjälper inte att öka glastyngden (delad karm är en lösning). Formen spelar in, smala glaspartier i träkarm ger någon dB högre ljudisolering än de kvadratiska. Glaspartier som är väsentligt större ger upp till 3 dB sämre R’w värde. Det måste som vanligt vara helt lufttätt mellan karm och vägg samt mellan glas och karm. Normala tätband eller tätmassor bör användas, ej endast klämning med glasningslist. Indata för glaskassetter finns i SS-EN 12354-1 och i SS-EN 14351. I tveksamma fall, räkna i tersband (= be en akustiker om hjälp)
9. Dörrnyckel, vägg+dörr eller glas+dörr, 10 m2 resp. 20 m2 (total area inkl dörr) Ett diagram för avräkning mot valfria areor finns i SS 25267 bilaga D. Omräkning kan göras med hjälp av tabellerna 2-5, för angiven vägg/glasparti och dörrklass. Väggen/glaspartiet antas vara 4m2, 10 m2 respektive 20 m2 (inkl. hål för 2 m2 dörr). Väggtyper finns i tabell 1.
I tabellerna 2-4 är referensarean 10 m2, vilket tillämpas i SS 25267 för bostäder. I tabell 5 är referensarean 20 m2, vilket kan vara användbart mot krav enligt SS 25268 mot lite större rum. Definitionerna skiljer sig alltså mellan dessa standarder. (Tabellerna i föregående version av denna guide motsvaras av den andra och fjärde tabellen nedan.)
Tabell 1
Tabeller 2-5. "Lathund" för val av vägg och dörr mot givet ljudkrav. Väggtyper se ovan.
Del B. Några frågor och svar från SIS Tk 197 (www.sis.se, sök på SS 25267, välj Standardprojekt, Frågor och Svar FAQ):
Fråga: Skall begränsningsreglerna för volym och skiljearea tillämpas när man mäter reduktionstal från trapphus? Skall man mäta i hallen eller inne i sov-/vardagsrum ?
Svar:
Vid mätning av reduktionstal från loftgång, trapphus, korridor eller gemensam balkong/altan/terrass in till utrymme för sömn, vila och daglig samvaro gäller kravet R’w,10m2 om utrymmena separeras av vägg med dörr. Begränsningsregeln för mottagarrumsvolym enligt avsnitt 3.1 i SS 25267 skall inte tillämpas, vilket framgår av uppräkningen i det andra stycket i 3.1. För vägg utan dörr gäller kravet i tredje kolumnen (R’w + C50-3150) och då skall begränsningsregeln tillämpas. Om man nu väljer att mäta i ett hallutrymme i direkt anslutning till tamburdörren, som inte är avskiljbar med dörr, så bör det räcka med att uppfylla kravet på andra raden (enligt not b) i detta utrymme -- men observera, att om en sådan dörr saknas gäller ändå kravet på första raden (enligt not a), in till utrymme för sömn, vila och daglig samvaro. Man bör mäta sina mottagarnivåer i dessa utrymmen i första hand. [Svaret publicerat av SIS/TK197 2006-05-11]
Svar:
Vid mätning av reduktionstal från loftgång, trapphus, korridor eller gemensam balkong/altan/terrass in till utrymme för sömn, vila och daglig samvaro gäller kravet R’w,10m2 om utrymmena separeras av vägg med dörr. Begränsningsregeln för mottagarrumsvolym enligt avsnitt 3.1 i SS 25267 skall inte tillämpas, vilket framgår av uppräkningen i det andra stycket i 3.1. För vägg utan dörr gäller kravet i tredje kolumnen (R’w + C50-3150) och då skall begränsningsregeln tillämpas. Om man nu väljer att mäta i ett hallutrymme i direkt anslutning till tamburdörren, som inte är avskiljbar med dörr, så bör det räcka med att uppfylla kravet på andra raden (enligt not b) i detta utrymme -- men observera, att om en sådan dörr saknas gäller ändå kravet på första raden (enligt not a), in till utrymme för sömn, vila och daglig samvaro. Man bör mäta sina mottagarnivåer i dessa utrymmen i första hand. [Svaret publicerat av SIS/TK197 2006-05-11]
Fråga: Kan man tillämpa samma avsteg för dörr i ljudklass C som i ljudklass B, dvs. får man välja en lägre dörrklass om man har större absorbentmängd i trapphuset? Vilket krav skall uppfyllas vid mätning?
Svar:
Dörr i klass R’w 35 dB godtas i ljudklass C om absorbentmängden i trapphus utökas och ger en efterklangstid i trapphus motsvarande tabell A5 (observera, inte tabell B5). Vi rekommenderar dock att man ser till risken för ljudstörningar i det enskilda fallet. Dörrar i klass R’w 40 dB ger ett bättre skydd och bör väljas om risken för ljudstörningar inte kan bedömas vara försumbar. Om man väljer en lägre dörrklass skall uppmätt reduktionstal R’w,10m2 jämföras med ett 5 dB lägre krav på vägg med dörr. Detta gäller även i ljudklass B. Avstegsfallet för dörr har gjorts tydligare genom att det placeras i text till not b istället för not a. [Svaret publicerat av SIS/TK197 2006-05-11], med justeringar av förf.
Svar:
Dörr i klass R’w 35 dB godtas i ljudklass C om absorbentmängden i trapphus utökas och ger en efterklangstid i trapphus motsvarande tabell A5 (observera, inte tabell B5). Vi rekommenderar dock att man ser till risken för ljudstörningar i det enskilda fallet. Dörrar i klass R’w 40 dB ger ett bättre skydd och bör väljas om risken för ljudstörningar inte kan bedömas vara försumbar. Om man väljer en lägre dörrklass skall uppmätt reduktionstal R’w,10m2 jämföras med ett 5 dB lägre krav på vägg med dörr. Detta gäller även i ljudklass B. Avstegsfallet för dörr har gjorts tydligare genom att det placeras i text till not b istället för not a. [Svaret publicerat av SIS/TK197 2006-05-11], med justeringar av förf.
Fråga: Får jag medelvärdesbilda alla mina mätresultat, alltså exempelvis tillgodoräkna en särskilt god ljudisolering hos tamburdörren?
Svar:
Nej, bara mätningar mot respektive funktionskrav får medelvärdesbildas. Detta betyder exempelvis att alla tamburdörrar skall klara tabellvärdet, då det normalt bara finns en tamburdörr i varje lägenhet. [Svar publicerat av TK197 2005-04-22]
Svar:
Nej, bara mätningar mot respektive funktionskrav får medelvärdesbildas. Detta betyder exempelvis att alla tamburdörrar skall klara tabellvärdet, då det normalt bara finns en tamburdörr i varje lägenhet. [Svar publicerat av TK197 2005-04-22]
Fråga: Skulle ni kunna ge lite förtydligande exempel på när man behöver ha förhöjd ljudisolering hos tamburdörren?
Svar:
Där en enrumslägenhet utan avskiljbar hall ligger invid ingången till hissen i ett högt hus där alla boende passerar förbi, eller vittjar sina postfack, är en typisk situation. I övrigt är det sunt förnuft som gäller – vid stor risk för störning, samtidigt som man inte kan stänga in sig i något rum innanför, skall det förhöjda kravet gälla. [Svar publicerat av TK197 2005-04-22]. Samma princip bör kunna användas för dörr mot loftgång, där man har stor persontrafik utanför, tt.ex. vid gemensam trappa/hiss. Enligt SIS TK 197 bör man dimensionera ljudisoleringen mot de ljudkällor som kan antas förekomma utomhus.
Svar:
Där en enrumslägenhet utan avskiljbar hall ligger invid ingången till hissen i ett högt hus där alla boende passerar förbi, eller vittjar sina postfack, är en typisk situation. I övrigt är det sunt förnuft som gäller – vid stor risk för störning, samtidigt som man inte kan stänga in sig i något rum innanför, skall det förhöjda kravet gälla. [Svar publicerat av TK197 2005-04-22]. Samma princip bör kunna användas för dörr mot loftgång, där man har stor persontrafik utanför, tt.ex. vid gemensam trappa/hiss. Enligt SIS TK 197 bör man dimensionera ljudisoleringen mot de ljudkällor som kan antas förekomma utomhus.
Fråga: Är det inga krav på överluftsdonet som normalt måste till in till det ljudisolerade rummet? Det står krav på vägg och krav på dörr, men det finns ju mer.
Svar:
Om det finns möjlighet så är naturligtvis det bästa att ha överluft till klädkammare kopplad till rummet, men annars bör donet ha lika god ljudisolering relativt 10 m2 som väggen. [Svar publicerat av TK197 2005-04-22]
Svar:
Om det finns möjlighet så är naturligtvis det bästa att ha överluft till klädkammare kopplad till rummet, men annars bör donet ha lika god ljudisolering relativt 10 m2 som väggen. [Svar publicerat av TK197 2005-04-22]